Efter nästan ett års renovering återinvigdes Tuna kyrka vid Tuna gård, den 23 juni 2021. Målad i ljusa linoljefärger och med mer plats för umgänge är 1800-talskyrkan, som ritades av Hugo Hammarskjöld, nu helt anpassad till dagens besökare.
– Tuna kyrka är en knutpunkt i bygden. Här finns stora delar av vår spännande historia samlad. Bland landsortskyrkorna i Sverige är Tuna kyrka unik genom sin stora samling epitafier, begravningsvapen, från olika släkter, säger Eva Kristina Hammarskjöld.
Tuna kyrka har under längre tid varit i stort behov av renovering. Den senaste renoveringen gjordes 1969 och väggar, tak och golv har hunnit bli ordentligt slitna sedan dess. Dessutom hade dålig ventilation orsakat obehaglig lukt från de gamla bjälklagen i golvet.
Samarbete med antikvarisk expertis
Sensommaren 2020 inleddes en omfattande renovering och viss modernisering. Innan det praktiska arbetet kunde börja, gjordes en noggrann planering. Kyrkor byggda före 1940 är skyddade enligt kulturminneslagen och det behövs tillstånd från länsstyrelsen för större ingrepp.
Kalmar läns museum fick församlingens uppdrag att göra ett förslag på färgsättning till hela kyrkorummet. Utmaningen var ett kyrkorum som saknade en sammanhållande färgsättning som höll ihop fast inredning och inventarier.
Kulörer från 1893
Muséets förslag var att ta fram den ursprungliga färgsättningen från 1893.
– Jag fick uppdraget att återskapa arkitektens ursprungliga färgsättning vilket var en utmaning eftersom delar av interiören varit avlutad två gånger. Nu präglas Tuna kyrkas interiör åter igen av arkitekt Hugo Hammarskjölds gestaltning, säger Richard Edlund, bebyggelseantikvarie på Kalmar läns museum och ledamot av Hammarskjöldska stiftelsen Tuna, som har varit ansvarig ledare för renoveringen.
Kulörerna bygger på analys av framtagna färgfragment som återfanns i ett förråd under orgelläktaren, jämförelser med några av arkitekten Hugo Hammarskjölds övriga bevarade kyrkoinredningar samt studier av arkiverade handlingar som förvaras på Tuna gård.
Den nya färgsättningen baseras på flera varma jordfärger i många toner, som förhöjs av förgyllda partier på väl valda ställen. Kulörerna är varmt sandbeige och grönt i olika toner, med en sparsam förekomst av toner i rött och gulbeige med förgyllda partier som accenter.
Änglar finns (igen)
Resultatet är ett ljust kyrkorum i beige och grönt med inslag av rött. Alla träytor har målats med linoljefärg enligt det nygamla färgsättningsförslaget. Även sakristian är ommålad. Predikstolen och epitafierna har fått en särskild översyn.
Predikstolens rika barockdekor och epitafierna är viktiga komponenter i kyrkorummet. De fick en översyn av konservator. Den nygamla färgsättningen av kyrkorummet fick kulörer och förgyllda partier som ansluter till predikstolen och epitafierna på ett sätt som den tidigare inte gjorde.
Änglar i trä, keruber, som förvarats i ett skåp har plockats fram och monterats på sina gamla platser.
Under renoveringen har all masonit från 1930-talet rivits ut. Till exempel under det befintliga innertaket och på bänkarnas baksidor. Kyrkans gamla golv har bytts ut mot ett ventilerat golv som inte riskerar att lukta.
Juvelen i kronan
Kyrkorummet har genomgått en radikal förändring, sammanfattar Richard Edlund, och nämner ett tydligt exempel på det.
– Bänkarna i nygotik var styvmoderligt behandlade färgmässigt. Med den rekonstruerade färgsättningen blev de ”juvelen i kronan” i kyrkorummet.
Som en del i renoveringen har Tuna kyrka fått en ny gemenskapsdel under läktaren. Här finns nu kaffehörna, pentry, handikapptoalett och förråd. Med renoveringen är kyrkan en tidsanpassad och vacker knutpunkt för bygden.
– Renoveringen har inneburit ett verkligt lyft för samvaron och gemenskapen för besökare till såväl gudstjänster som kyrkans många andra aktiviteter, säger Eva Kristina Hammarskjöld.
Richard Edlund uppskattar responsen från alla som engagerat sig i arbetet med renoveringen.
– Det är en stor förändring men jag har fått ett fint gensvar och tack, både från församlingen, Linköpings stift och familjen Hammarskjöld på Tuna.
Kostnaden för renoveringen landade på ungefär åtta miljoner kronor, som till viss del täcks av statliga bidrag.
Källa: Tidningen Tuna kyrka, utgiven av Svenska kyrkan/Vimmerby pastorat (2021) samt underlag från Richard Edlund, Kalmar läns museum.
Tuna kyrka – detta har gjorts
- Det gamla golvet har bytts ut mot ett ventilerat golv som liknar ett gammalt skurgolv.
- Pärlsponten i taket har tagits fram. Väggar och tak i kyrkorummet har målats.
- De ursprungliga keruberna har plockats fram ur förvaring och återmonterats.
- Bänkarna har målats om.
- Bänkarna under läktaren har tagits bort. Här finns nu gemenskapsutrymmen, pentry, handikapptoalett och förråd.
- Korfönstret har restaurerats och stormsäkrats.
- Dekormålningen i korabsiden har rengjorts och bättrats med hjälp av målningsexperter från Jönköpings museum.
- Begravningsvapnen, epitafierna, har rengjorts och restaurerats.
- Sakristian har målats om och fräschats upp.
- Ny eldragning och byte av alla radiatorer.
Kort om Tuna kyrka
I Tuna, liksom i många andra församlingar i Sverige, blev det under 1800-talet aktuellt med en ny och större kyrka. Det spånklädda tornet från 1737 bevarades och kom att ingå i den nya kyrkan som uppfördes 1892–94.
Arkitekten bakom den nya kyrkan var Hugo Hammarskjöld (1845–1937) på Tuna gård. Han ritade även stadshotellet i Vimmerby och Fredensborgs herrgård i Vimmerby socken. Han var också riksdagsledamot och senare ecklesiastikminister (1906–09).
Efter renoveringen är kyrkorummet ljust i beige och grönt med inslag av rött. Alla träytor har målats med linoljefärg. Predikstolen har fått en särskild översyn. Foto: Richard Edlund/Kalmar läns museum.
Med rekonstruerad färgsättning har bänkarna blivit ”juvelen i kronan”. Foto: Richard Edlund/Kalmar läns museum.
Epitafierna har fått en särskild översyn av antikvarisk expertis. Under läktaren finns numera en kaffehörna för umgänge. Foto: Richard Edlund/Kalmar läns museum.
Keruberna som länge legat gömda i ett skåp är åter på plats. Foto: Richard Edlund/Kalmar läns museum.